Otto och stängselgrubbel


Vi har som sagt några bångstyriga hundar. Loffe smiter gärna ut under staketet för att leta råttor och kaniner i björnbärssnåret. Ibland händer det att han går över till grannen och hälsar på vilket inte är så illa eftersom han inte skrämmer någon.
Värre är det med busen Otto. När han ser Loffe dra i väg tar han sats och hoppar, eller rättare sagt klättrar över staketet. Han letar inte råttor utan han springer över till grannen och äter upp kattmaten och skrämmer livet ur damerna där. Han är så stor och så glad så han vill gärna hoppa upp och hälsa, ibland hälsar han lite väl hårdhänt.

Vi har försökt täppa till alla hål, men av någon anledning lyckas dom alltid hitta nya sätt och ställen att ta sig ut. En hel del tankearbete har det varit, hur ska vi bäst få stopp på dessa rymningar? Högre stängsel? Hundgård? Mur? Kruxet är att dessa alternativ är lite väl dyra.
I morse kom jag att tänka på elstängsel, att sätta en tråd högst upp och en tråd längst ner för Loffes skull. Alltså blev det en tur till Agriloja för inhandlande av nödvändiga detaljer. Hem och sätta i gång, under tiden fick Otto sitta i lina vilket han inte var alltför förtjust i.

Första eltråden uppsatt

Vi började med översta tråden eftersom vi måste gå med röjsågen för att få bort gräset först. Det gick snabbt och smärtfritt att få dit tråden och koppla aggregatet.
När det var klart tog jag Otto i linan och han gick direkt till sitt favorit-överhoppar-ställe. Han reste sig på bakbenen och kom åt tråden. Det gjorde riktigt ont i oss när han fick stöten, men den gjorde nytta. Senare när han närmade sig staketet gav han det en misstänksam blick och vek av. Nu lär han inte smita igen.



För att han ska bli av med lite energi har vi börjat ge honom maten utomhus genom att strö ut den på gräsmattan. I stället för att han äter på två minuter får han söka sin mat vilket tog runt en halv-timme. En mycket bra aktivitet där han får jobba för brödfödan och bli lite trött.
Vi brukade göra så för de andra när vi bodde i Enskede, men eftersom det är sån enorm skillnad på portioner får de andra äta inne, annars skulle dom bara springa iväg till Ottos mat när deras är slut. Speciellt Duro har blivit ganska rund om magen så han ska absolut inte stjäla mat från Otto.

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.

Kommentarer

Ja det där med hund-uppfostran är nog inte så lätt. Beundrar alla tyskar och spanjorer vi träffat på som har en fantastisk uppfostran på sina hundar, själv skulle jag inte klara det. Vilken bra idé med el-staket då kanske han lär sig att stanna på gården.:) Vi ser att han vuxit på sig.
Kram
Ja hua, han har blivit stor som ett hus. Han är stentuff och envis som sjutton, inte mycket som biter på honom. Förhoppningsvis blir han mer resonabel bara han blir lite äldre.
De andra hundarna kan man "resonera" med så länge de inte får syn på något som dom kan jaga :-/
Kram tillbaka till er
/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag