Veterinärbesök och Leishmanios


I dag var det så dags att ta bort plåstren på våra vänner. Egentligen skulle det skett igår men då var det helgdag här, Portugal firade årsdagen av revolutionen då landet blev en demokrati.
Nåväl, vi lastade in hela gänget och den första som hamnade på bordet var Rufus. Han var jätteduktig och sa inte så mycket trots att det måste känts en del. De är visserligen rakade men ändå... man vet ju själv hur det känns att riva bort ett plåster.
Näste man till bords var Loffe. Hasse följde med honom in och det gnölades lite grann men inte så jättemycket.

Störst och töntigast

Annat var det med Otto. Störst och även fånigast. De andra kunde stå upp under proceduren och Marta veterinär stod böjd och pillade under magarna på dom. Men det gick inte med Otto, han var helt hysterisk. Vi fick lägga ner honom, assistenten höll i benen och jag koncentrerade mig på huvudet och ena frambenet. Det var inte utan att jag blev lite orolig ett tag, jag stod ju med mitt ansikte precis vid hans stora gap. Tänk om han skulle få så´n panik så han började bita. Som tur var är han så genomvänlig så inget hände och så snart plåstret var borta lugnade han ner sig.

Duro och Loffe blev vaccinerade i Sverige mot Leishmanios, en sjukdom hundar, och även människor, kan få av sandmyggan. Vi tänkte att de andra två också skulle vaccineras men eftersom de är födda i Portugal så gör man först ett blodprov för att kolla om de redan är smittade. Rufus tog vi prov på i samband med steriliseringen och idag fick vi svaret; det var positivt, han har Leishmanios. För att få veta hur allvarligt det var så tog vi ytterligare ett blodprov och det visade som tur var att de inre organen inte är angripna. Nu "räcker" det med att medicinera honom i 6-månaders perioder livet ut. Men det kunde varit värre: att lever och njure varit angripna.
Vi tog ett test på Otto också under stort ståhej, han var ju tvungen att gå tillbaka in på kliniken. Stackars Otto, tänk vad han får stå ut med. Hans prov får vi svar på i nästa vecka.

Sandmyggan

Leishmanios är ju en s.k zoonos, dvs den går på människor också. Nu smittar inte hundarna, men blir dom stugna av en sandfluga som sen går på oss kan vi bli sjuka. Det finns tre varianter av Leishmanios som "går" på oss varav två är relativt lättbehandlade medan den tredje leder ofta till döden om man inte får behandling. För oss finns inget vaccin som det gör till hundar, så det gäller att skydda sig mot dessa obehagliga kräk.
Mer om Leishmanios på Smittskyddsinstitutets hemsida för oss människor och http://sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Infektionssjukdomar/Leishmanios/ för hundar och andra djur

I Oktober kom den här schäfern till hägnet. Jag tyckte att det såg ut som om han var brännskadad men det var långt gången Leishmanios. Carmen gav honom medicin och skötte om hans sår, han blev bättre ett tag men blev hastigt sämre igen och jag tjatade på fatima som till slut tog honom till veterinären så att han fick somna in. Hade jag vetat då vad jag vet idag hade jag sett till att han fått somna in mycket tidigare.

Jag får så ont i magen när jag ser bilderna.

Han hade så ont och var så dålig ändå viftade svansen hela tiden.

Ett utdrag ur en artikel en veterinär skrivit, jag tycker det är så bra. Denna tänker jag använda då jag argumenterar för att hundarna i hägnet inte ska behöva mer eller mindre självdö. Klicka på rubriken om ni vill se hela artikeln

How to Know When It's Time to Euthanize Your Pet
Remember that pets live in the moment. One of the most wonderful things about animals is how they embrace the present. Every time I walk into my house, my faithful Vizsla throws a one-dog ticker tape parade. The fact that I have entered the house thousands of times before, or that I will leave again in a few hours, means nothing. All that matters to him is the joy that he feels right now.

When our pets are suffering, they don't reflect on all the great days they have had before, or ponder what the future will bring. All they know is how they feel today. By considering this perspective, we can see the world more clearly through their eyes. And their eyes are what matter.

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.


Kommentarer

Camilla sa…
Men usch då! :( Vi bor på Malta och här har vi samma sak.. sandflugor och även zebramyggor (som kan sprida heartworm). Hemska små saker..men vad ska man göra!? Jag hoppas er vovve får ett bra fortsatt liv och att han mår bättre nu när han får medicin!
Hej Camilla och välkommen! Vi hoppas på det bästa, just nu är det en tillbakagång men med den nya medicinen så borde det bli bättre. Vi håller tummarna.
Ha det så gott och hoppas vädret på Malta är bättre än här.
/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag