Djur och tandläkare


Blir så glad. I går när Rufus och Otto busade kom Loffe fram till dom. Han la sig på rygg mitt i mellan dom med huvudet mot Rufus och ville vara med och busa. Han var så försiktig och inbjudande, så där som han är mot valpar. Nu när Rufus mår bättre har Loffe ändrat sig helt. Kanske det var urdjuret i honom som vaknade då Rufus var dålig, hundar har ju en förmåga att attackera de som är sjuka och svaga.

Loffe vill busa med Rufus

Men för säkerhetens skull ska Rufus ändå få bo hos Will & Wendy när jag är i England på åsneurs. Han och jag var hos dom för katt-tillvänjning och det gick över förväntan. Han var bra nyfiken på katten Harry och sprang upp till honom hela tiden. Harry är ju van vid hundar så han tog det lugnt och de nosade på varandra helt lugnt. Så skönt att allt gick lugnt tillväga. På Tisdag ska vi dit igen för lite mer tillvänjning.

Tog med Otto för en promenad med Brigitte och Jack. Det är så kul för Otto att få busa med någon i sin egen storlek. Vi for till ett ställe jag inte varit till förut. Det var vindlande vägar upp i bergen och ner i dalar och slutade vid en halvö ut i floden Zezere. Där fanns en bilfri väg där hundarna kunde springa lösa och härja bäst de ville. Efteråt hjälpte jag Brigitte att ta hem sina hästar och jag var lite nojjig på hur Otto skulle sköta sig med hästarna och han skötte sig galant. Det blev en fika och lite bus inomhus också innan vi slutligen for hem.




Otto på stalltaket och kollar läget

I Lördags var jag till tandläkaren. Som tur var så kunde hon engelska så jag slapp använda mina stödord. En undersökning här är inte lika smidig som i gamla Svedala. Pilla och peta gick bra men röntgen av tänderna ska ske på andra sidan stan. Hon försökte förklara var röntgenstället ligger, får se om jag lyckas hitta dit. När det besöket väl är avklarat kan eventuella hål fixas.
Det togs avtryck på tänderna för bettskena också. (Jag hade en bettskena en gång i tiden ända tills Otto lyckades hitta den.) Det blir en provisorisk sak för specialisten som egentligen pysslar med det var fulltecknad till slutet av November och så lång tid hade jag inte lust att vänta. Biter ihop lite väl mycket och får huvudvärk stup i kvarten så det är bättre med en provisorisk skena än ingen alls.

Otto gnager majskolv

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.

Kommentarer

Åse Rexius sa…
Hej
Vad gott att hundarna börjar bli kompisar nu. Ja jag menar förstås att Loffe accepterar Rufus.

Det såg mysigt ut på er promenad. Kanske kan vi också gå på lite promenader i en nära framtid.

Åse
Klart vi ska gå på promenader. Tänk vad häftigt att låta dom rasa runt på en sandstrand vid havet. Om det nu är tillåtet förstås. Hoppas på att det blir SNART.
Kram
/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag